Rebeccas växthusliv

Trädgårdslandet svämmar över av grönska och de snygga, raka raderna som tydligt syntes för några månader sedan syns inte längre till, det har nu flutit ihop till ett grönt, böljande hav.

Växthuset är fullt av tomater, basilika, paprika och gurkor, jag hinner inte skörda i den fart som det mognar i.

Att kunna förvandla varje middag till en fest med egenodlade grönsaker är en fröjd. Att hämta majs i trädgården och kunna koka eller ugnssteka med smör och flingsalt är ljuvligt. Göra en sallad av sockerärtor, svartkål och hallon med balsamicodressing och sesamfrö, det är vardagslyx.

Efterhand som jag skördar i mitt land så passar jag på att fröså på nytt. Rädisor och sallad och mycket mer finns det ännu tid för att hinna mogna. Jag vill utnyttja sensommaren och hösten vad gäller mina sådder, än finns det många månader kvar. Hösten är faktiskt på många vis mer effektiv än våren när det gäller sådder. Det är fuktigt på morgon och kväll, men ännu varmt i jordarna. Därför gror det bättre nu än på våren, tro det eller ej!

Ni vet att var tid har sitt. Barnen växer och intressena ändras. Sandlådan hos oss har därför blivit till en odlingslåda istället. Det har visat sig att det går alldeles utmärkt! Jag har inte ens grävt bort någon sand utan enbart fyllt på med material.

Under ett års tid har jag lagt på gräsklipp, kompost, ensilage, klippen från i höstas och våras när jag städade trädgården, och hästgödsel för att jag har det att tillgå och det tänker jag ger extra mycket näring. Vad man använder för material spelar mindre roll, man kan ta allt komposterbart växtmaterial och lägga ovanpå sanden och få samma resultat som jag. Detta sätt att bygga en ny odlingsyta på kallas lasagneodling.

Jag kommer att fortsätta lägga nya lager till höst och vinter, och när det är dags att fröså och plantera ut plantorna till nästa år gör jag som i våras; häller på ett tunt lager med planteringsjord högst upp på bädden.

Jag odlar potatis och fänkål i bädden, och onekligen ser det ut att fungera riktigt bra.

Högtidligt som om det vore middag med kungen. Förväntningen är skyhög och den omvårdnaden tomaterna fått i år borde ge resultat. Specialjord, varenda litet tjuvskott klippt, bundit upp varje liten centimeter som plantan vuxit, fjäskat med ekologisk tånggödning samt hönsgödsel, och idag var det dags.  Vi har fått tillräckligt många mogna tomater för att göra en enkel och ljuvlig tomatsallad som förrätt på en skiva smörstekt surdegsbröd…

Salladen jag gör består av hackad tomat, finhackad basilika, lök, en nypa flingsalt, lite äppelcidervinäger och lite olivolja. Närmast brödet skivar jag mozzarellaost som långsamt blir varm mot den varma brödskivan. Ovanpå osten toppar jag med rikligt av tomatsalladen och allra överst nymald svartpeppar. Jag lovar, till och med kungen skulle bli imponerad! Det är verkligen njutbart att odla hemma.