Återblick 2018

Kall och snöig vinter som aldrig ville släppa taget.

Där sprang jag ut och in mellan hus och växthus med plantorna för att successivt vänja dem vid att vara ute. Ut på morgonen och in igen på kvällen då det fanns en överhängande risk för att det skulle bli kalla nätter.

Jag halkade på isfläckarna när jag en morgon skyndade mig fram iförd morgontofflor och pyjamas. En armbåge ömmade i flera veckor när den fick offras för att rädda ett brätte med zinnior som annars skulle närma sig en säker död. Temperaturskiftningarna blev för stora för min gurka och den vissnade ner redan i början på maj, för att aldrig mer återhämta sig.

Sedan kom värmen. Denna värme som till en början kändes som overkligt fantastisk.

Lyckoruset som infann sig i takt med att solen strålade dag ut och dag in. Det här med klimatförändringar som annars skrämmer mig mycket, och så kändes det samtidigt som att det kanske fanns en viss njutning i det trots allt.

Men denna njutning övergick till en djupare oro än vad tidigare infunnit sig i mig, efter att regnet uteblev.

Växterna började dessutom torka och ett bevattningsförbud gjorde att jag fick se mycket av min trädgård bli allt brunare. Det bästa med sommaren var att ogräset inte heller orkade växa speciellt mycket hos mig.

Man vet att det är riktigt torrt när kirchkålen viker sig och vissnar bort. Det är det yttersta beviset för torka.

Inuti växthuset vattnade jag för hand. Dessa växter trivdes väl och jag fick åter hopp om en grön och skön sommar med egenodlade tomater, fikon och sallad.

Och så blev det, vilken skörd!

Men om jag ska vara ärlig så tycker jag alltid att det är roligare att odla fram grödorna än att tillaga någon av dem. Min kokkonst är begränsad på grund av bristande intresse.

Mina lärare från gymnasiet på Hotell- och restaurangprogrammet var inte heller så imponerade när jag slutade där 2003!

Hösten var fantastisk. Vi fick lite regn som gjorde att man kunde njuta av gröna gräsmattor under september och blommande dahlior.

Vilka dahlior jag köpte i våras! Så otroligt vackra. Jag kommer att fylla min trädgård med dahlior nästa år. Jag har fått en ny favoritblomma!

Höstodlingen blev en ny erfarenhet för mig. Jag har gjort det förr men inte i denna utsträckning och inte heller så sent.

I november månad hade jag färsk sallad i trädgårdslandet. I växthuset skördar jag sallad än! Hemligheten är att ha hästskit i botten på odlingslådan. Detta ger ifrån sig värme när den processas och bryts ner.

Julen är här och det är ett faktum.

Nu har jag 2 månader med lite lugnare tempo. Det är skönt att tänka på det, men när det sedan gått 2 veckor vet jag att det stressar mig. Mina kreativtetskliande fingrar får fnatt… det är då det kommer en massa galna idéer som ska förverkligas till nästa år. Min man blir inte fullt lika imponerad av mina idéer, för de brukar innebära en hel del jobb och ekonomiska utgifter. Men han valde mig i nöd och lust för några år sedan, och dessa projekt är både just nöd och lust beroende på vem av oss två som får frågan.

Förra årets projekt.

Jag hoppas att ni vill följa med mig under 2019 också. Stort tack för 2018!