Växthus-arkiv - Sida 3 av 29 - Rebeccas växthusliv

20 februari, 2020

Sportlov och vårkänslor.

I kalendern är det vintermånad, men när jag vaknar upp och hör fågelkvitter genom det öppna sovrumsfönstret så får jag känslan av något helt annat. Vintern har inte kommit till mig än och nu kan jag inte gå här och vänta på att den ska göra det heller. Nu gör jag vår hemma hos mig!

Dessa årstidsskiftningar visar tydligt på att vårt land är långt och klimatet så olika. Jag kan bara utgå ifrån mig själv och mina förutsättningar. Jag har inte haft någon värme på i växthuset hela vintern, och jag tänker inte komplettera med det nu heller. I vanliga fall bär jag alltid in oliv- och citrusträden i mitt uterum, men i vinter har jag inte blivit klar med det. Jag väntade på att det skulle bli kallt, men det har inte blivit mer än enstaka nätter med minusgrader och inte har det varit många grader kallt heller. Därför har jag kvar alla mina medelhavsväxter i växthuset.

Nu är jag hemma några dagar med barnen. Det är sportlov och här går det inte att åka pulka och skidor inte, så då får vi hitta på andra grejer istället. Vi gillar alla att vara i växthuset, oavsett årstid och väder utanför, och idag var inget undantag. När man går hemma allihop i flera dagar är det otroligt skönt att ha ett extra rum helt utan störande elektronik som pockar på både min och barnens uppmärksamhet. Det blir som en fristad. Här kan vi sitta och spela spel, rita eller bara ta en fika. Visst är det kyligt, men har man tagit på sig kläder för att vara utomhus så blir det härligt där inne, bara man kommer in där det inte blåser. När solen tittar fram så blir det snabbt en 16-18 grader i växthuset fast att det bara är några plusgrader utanför.

Jag sätter in lite blommor i växthuset, nu om någonsin behöver man verkligen det tycker jag. Färg och grönska i väntan på att det verkligen skall ta fart även utanför. Jag planterar i gamla plåtburkar och ärvda krukor. Vad det står i krukorna tycker jag inte behöver vara så enhetligt, så länge man håller någorlunda lika blommor så blir det ändå en röd tråd. Återvinn och återanvänd är min visa!

9 februari, 2020

Hur väljer man storlek och placering på växthuset?

Växthustankar och planering kring detta är helt rätt tid nu, frågorna är många och svaren likaså. För den som tänker mycket på hur stort växthus man behöver och hur man placerar det optimalt så finns det många tips man bör ta hänsyn till.

Storleken

När det gäller hur stort växthuset ska vara så måste man tänka på vad man skall använda det till. Växthus har olika sidohöjd. Ett växthus som har hög sida upplevs större än ett som har låg. Därför ska man välja ett växthus med hög sida och full ståhöjd om man har begränsat med utrymme kvadratmetermässigt. Då kan man utnyttja höjden när man odlar.

Man skall alltid ta en storlek större växthus än man egentligen tänker från början. Det handlar om att man kommer nyttja växthuset så mycket mer än man tror och att växter tar större plats än man tror. Sedan är det ju den fördelen att det blir klimatmässigt bättre ju större växthuset är. Odlingsväxthus brukar vara lagom från 8-10 kvm, men skall man använda det att sitta i också så tycker jag inte man skall ha mindre än 14-15 kvm.

Odlingshus kan man tänka är mer praktiskt om de är lite smalare och längre då det blir mycket yta på sidorna att odla på, medan ett växthus att sitta i skall vara bredare så att man får plats att komma runt.

Placering av växthuset

Placering i trädgården kan man inte alltid välja då det kan vara begränsat med alternativ i en villaträdgård. Men de bästa förutsättningarna är att man skall placera växthuset nära husets in- och utgång så att det blir enkelt att ta sig dit. Vi människor är lata. Kan man dessutom lägga en långsida mot söder så är det enklare att skugga av taket mot sol då man bara behöver skugga ena sidan.

Att sätta växthuset i så mycket sol som möjligt ska man undvika, vandrande skugga är det optimala. Det innebär att det finns träd eller en byggnad som skuggar växthuset de varmaste timmarna på dagen då solen är som skarpast. Morgonsol är bra så att det kommer in ljus och värme och tidigt får upp temperaturen.

Lyckas man inte med denna placering (vilket nästan ingen gör) så ska ni inte lägga ner drömmen om växthus för det! Då får man jobba lite extra bara och skapa denna plats istället genom att skugga med gardiner eller plantera en vinranka i växthuset eller alternativt ett träd utanför som skuggar. Det finns många möjligheter om man bara vill.

6 februari, 2020

Vinrankor och persikoträd.

Ingenting är sig riktigt likt i år, den milda vinter som vi haft här i söder har gjort att växterna både inne i växthuset och utanför beter sig som om det vore april månad. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett problem. Men det kan bli det om det fryser på nu och knopparna blir förstörda.

Att stoppa processen i växthuset kan vi inte, men att förhindra att det fryser där inne kan vi göra med hjälp av en fläkt och en frostvakt. Skulle det bli kallare än 4 grader i växthuset så startar fläkten och risken att knopparna fryser sönder försvinner.

Jag får så mycket frågor om mitt persikoträd, hur och var jag planterade det och så vidare. Därför tänkte jag skriva lite om det igen.

Träd och vinrankor i växthus.

Träd och vinrankor måste ha mycket plats under mark för att trivas, därför kan dessa inte stå i kruka. När vi la golvet i växthuset så sparade vi två ställen utmed väggen som vi inte fyllde med bärlager och grus, utan med jord istället. Jorden når långt nedanför den gjutna klacken under mark som växthuset står på. Rötterna kan på så vis växa nedåt och ut utanför växthuset. Efter 3-4 år är nu trädet helt självförsörjande på vatten. På precis samma vis kan du göra med ett växthus som inte står på mur. Skillnaden är bara den att du inte behöver ned så djupt innan rötterna letar sig ut. Vinranka, persikor eller för den delen andra träd och buskar gör du likadant med.

Bra är att plantera stora växter inuti växthuset på väggen som vetter mot söder. På så vis får man en naturlig skugga som gör att inte lika soldyrkande växter trivs mycket bra. Oftast är det för mycket sol och värme som knäcker våra växter i växthuset, och därför är det jättebra att lösa skugga på detta vis. Nytta och nöje!

31 januari, 2020

Växthusdrömmar och många frågor.

Nu drömmer vi drömmar om trädgård och växthus. Än är det vintermånad och kallt, men nu är det greppbart att våren är på väg. Solen har börjat att värma litegrann om man hittar en lugn och stilla hörna intill husets vägg. Solen i ögonen och vägbanorna som är blöta av smältvatten.

Mitt i detta drömmer säkert många med mig om växthus. För 5 år sedan gick min dröm om växthus i uppfyllelse. Det var enormt många frågor och tankar kring det. Jag ska i kommande inlägg gå igenom, och förhoppningsvis räta ut vissa frågetecken.

Idag ska jag gå igenom grundarbete.

Beroende på om man vill ha ett växthus anpassat till att stå på en mur eller ej så är grundarbetet alltid det viktigaste när man ska bygga växthus, men tillvägagångssättet är olika.

Klassiskt Växthus
Det är enklare och mindre kostsamt att anlägga ett grundarbete till ett växthus som har glas ner till marken. Dessa växthus står på en sockelprofil. I sockelprofilen fäster man ett nedgjutningsjärn som stinger ner i marken. Antalet varierar beroende på växthusets storlek. Men minst en i var hörna. Nedgjutningsjärnet skall man gjuta fast i marken ner till frostfritt djup.

Murväxthus
Det är viktigt att man gör en grund ner till frostfritt djup om man skall ha ett växthus som står på mur, annars finns det en risk att muren frostsprängs. Man gräver ett dike till frostfritt djup lika stort som växthusets ytterkanter. Där gjuter man en sockel och armerar den. Sedan murar man sig upp i marknivå och vidare upp till man uppnår den murhöjd som växthuset är beställt för. Viktigt att man skyddar murens ovansida från fukt och väta även efter det att växthuset är monterat. Annars finns det en risk att muren spricker. Man kan plåtbekläda murens ovansida eller så kan man lägga takpapp. Det är alltid kunden som ansvarar för muren, dess byggnation och täckning, så var noggranna här.

Golv i växthuset
Att göra en gjuten platta för växthuset är aldrig något som jag råder till. Växthus är just växthus och inte någon tät konstruktion. Så skulle det regna in vatten eller droppa kondensvatten så är risken stor att plattan skulle bli våt och frysa sönder på vintern. Gräv ur under växthuset och fyll på med mackadam (grov singel) istället. Djupet varierar beroende på vad ni har för jord under växthuset, hemma hos mig grävde vi av ca 40 cm.

Återfyll med makadam, då fingerar det som en dränering om du använder mycket vatten i växthuset som rinner ut på golvet. Ovanpå Mackadammet lägger man en markduk och sista 5-10 cm fyller man med sättsand. Sedan kan man lägga plattor. Betongplattor eller tegel på golvet är det vanligaste att använda, men självklart kan man använda sig av att ha jordgolv eller annat material om man skulle vilja det.

Lycka till med grundarbetet!

26 januari, 2020

Vad kan man så i januari?

Jag älskar att det har vänt och visst kan man känna att kvällarna minut för minut blir lite längre. Har man ett växthus så kan man faktiskt tjuvstarta och så en hel del redan nu. Det är fortfarande riktigt kallt och det fryser i växthuset, men jag har en fläkt som är riktad på de områden som jag sår på. De fröer och plantor som är känsliga för frost och kyla har jag inne. Jag älskar att så tidigt då mina växtplatser fylls med grönska som jag tycker så mycket om.

Det som jag kommer så de kommande veckorna både ute och inne ska jag berätta om för er nu.

Spenat.

Ingen vintersådd utan spenat, det är den bästa av alla bladgrönt tycker jag. Jag sår den i växthuset och den gror på några få plusgrader i växthuset, dessutom växer den sig stor snabbt. Spenaten är dessutom inte så frostkänslig så skulle det vara att det blir kallt i perioder så fortsätter spenaten växa när den blivit varmt igen.

Dill.

Det är fantastiskt att kunna komma igång med dillen riktigt tidigt. Jag frösår den i såbädden och bara rafsar runt i jorden när jag lagt i fröerna i jorden och vattnar, sedan är det bara att vänta. Redan i april kan jag skörda dillen. Jag använder dill i sallader och inte bara traditionellt så som man annars tänker sig att den används.

Purjolök.

Att fröså purjolök tar inte så stor plats, och är därför ett måste för mig att så i januari. Det ger en kanonfin sådd. Purjolöken frösår jag inomhus, då det är en känslig växt.

Kronärtskocka.

Kronärtskockan behöver en lång tillväxtperiod för att ge skörd. Den är fantastisk och ett måste i min trädgård, både för att ätas men också för att den är så dekorativ i mina blomsterrabatter. Denna sår jag inomhus under extra belysning. Viktigt är att man planterar om den flera gånger så att den har utrymme att ta näring och växa sig stor.

Har du börjat så än?