Att inte kunna resa i den utsträckning som många annars gör är inget jag saknar. Jag är vad man kallar sig väldigt ”hemmakär”. Kanske jag är det för att jag har valt att plocka in vissa delar av vår värld in i växthuset? Ett växthus gör att vi här i norden får möjlighet till ett annat klimat. Jag odlar exotiska växter som citrus, oliver och fikon i mitt växthus. Men det som ger mig allra mest glädje är mina fantastiska persikoträd. 

Persikoträden har jag planterat ner i marken inuti växthuset. Då får rötterna mycket plats och kan växa sig ut och så småningom bli självförsörjande på vatten. Stora träd och vindruvsrankor till exempel skulle inte trivas i en kruka, det blir för trångt om rötterna. Jag har valt att spaljera upp mina persikoträd upp med glasrutan på mitt växthus. På så vis tar träden minimalt med plats och samtidigt så fungerar persikoträdet som skugga för de andra växterna, vilket är uppskattat under sommaren.

Att kunna plocka en solmogen, ljummen persika från sina egna träd är en högtidlig stund för mig, känna doften och den intensiva smaken är ljuvlig.  Men att dessutom ha så många att man kan undvara några till att göra fantastiska bakverk gör att man höjer det ytterligare en nivå. Barnen älskar att baka och jag älskar sötsaker, en perfekt kombination. Här kommer barnens recept på de mest ljuvliga muffins man kan tänka sig!

Muffins med persika

Ingredienser 12 st:

2 persikor

1 tsk vaniljsocker

1 dl mjölk

50 g smör

2 ägg

1 dl socker

3 dl vetemjöl

1 ½ tsk bakpulver

Gör så här:

Skär persikorna i klyftor. Lägg dem i en skål och strö över vaniljsocker och blanda lite försiktigt.

Hetta upp mjölken i en kastrull, ställ åt sidan och lägg i smöret så det smälter. Vispa ägg och socker vitt och poröst. Blanda bakpulver och mjöl i en liten skål. Tillsätt mjölet växelvis med mjölken i äggblandningen. Fördela smeten i formar och stick ner persikobitarna i smeten. Grädda mitt i ugnen i 200°C ca 15 minuter. Låt svalna. Sikta sen lite flocksocker på toppen. Servera gärna med en klick grädde.

Vissa saker vill man inte klara sig utan och vissa saker klarar man inte sig utan. Men där finns en viss skillnad. För några år sedan köpte jag mig en krusbärsbuske. Jag vet egentligen inte varför, aldrig har jag varit speciellt förtjust i det. Men nu stod den där busken i trädgården, och då var jag tvungen att hitta på något härligt med dom där små krusbären. Jag hittade på ett recept. Jag ville minnas att jag har smakat den kombinationen förut; krusbär och fläder. Sagt och gjort. Jag kokade min första egna marmelad, och vilken succé det blev! Nu är det ett måste om sommaren, en liten klick marmelad på ett kex med en god ost höjer alla smaker upp till himlen och tillbaka.

Att sitta i växthuset en kväll och bara mysa så här års är helt ljuvligt. Jag vet inte hur du har det där du bor, men hemma hos mig kan vi ibland inte vara utomhus på kvällarna för att vi har så mycket knott och mygg. Inuti växthuset kan vi sitta i fred utan att bli tokiga på att dessa små blodtörstande djur äter på oss. Detta dessutom helt oberoende av hur vädret är, om det är sol eller regn spelar ingen roll. I växthuset kan vi sitta var kväll och äta ost och kex med krusbärsmarmelad. De skulle jag inte klara mig utan på sommaren.

Krusbärsmarmelad

1 kg Krusbär (måste vara mogna)

1 kg syltsocker

1 msk vaniljsocker

1 dl koncentrerad flädersaft

Gör så här:

1. Rensa, snoppa och skölj krusbären. Kör dem grovt i mixer.

2. Rör ihop krusbärsröran med syltsockret och koka upp på hög värme. Koka i 4 minuter.

3. Ta av plattan och skumma av om det behövs. Rör ner flädersaften (koncentrerad) och vaniljsockret.

4. Häll ända upp till kanten i heta burkar, och sätt på det heta locket och stäng det.

5. Kyl ner så fort det går, gärna i ett kylskåp.