Köksträdgården-arkiv - Sida 4 av 21

6 augusti, 2021

När skall du skörda din potatis?

Det är inte ofta man höjer på ögonbrynen och tänker tjohooo när man handlat 3 kg potatis och åker hem för att laga en helt vanlig vardagsmiddag. Men det är en knöl som förtjänar så mycket mer uppmärksamhet och tjohooo-känsla än vad den får.

Jag började googla på potatis för några dagar sedan och hittade info som jag tyckte var så intressant.

“Potatis är inte bara en av världens mest populära råvaror, utan också en av de nyttigaste. Potatis innehåller värdefulla vitaminer och fibrer. Äter du den med skalet på får du också i dig en ordentlig dos av nyttiga antioxidanter. Potatisen är världens fjärde största matgröda efter ris, vete och majs. Idag är potatisen ett välbekant inslag på våra mattallrikar och ett klassiskt tillbehör till en mängd svenska maträtter. Sveriges potatisodling motsvarar 54 000 fotbollsplaner. Men potatis är ändå en liten gröda i Sverige idag. De största odlingarna finns i Skåne följt av Hallands och Västra Götalands län. Potatisen odlas på 25 000 hektar vilket endast motsvarar en procent av landets totala brukarareal. Trots det är Sverige till 90 procent självförsörjande på potatis. Det skördades cirka 500 000 ton matpotatis i Sverige per år.”

Nu skördar jag mina potatis. I alla fall dem sorter som jag satte för att ha i höst och vinter. När blasten vissnar ner är det läge att skörda. Potatis som får ligga i marken längre än färskpotatis, som skördas till midsommar får ett tjockare skal. Det vill du ha på potatis som skall lagras länge eftersom de då får ett bättre motstånd för angrepp av mögelsvampar tillexempel. Om du inte planterar din potatis i pallkrage, finns det smidiga potatiskrukor som du kan köpa.

Äter du dessutom potatis med skalet på så får du i sig massor av antioxidanter som gynnar vårt immunförsvar. När du skördar potatis så gräver du upp dem. Tänk på att hantera potatisen med försiktighet, eftersom potatis med skador ruttnar fortare. För att potatisen ska hålla länge är det optimal att förvara dem svalt och mörkt. Placerar du potatisen ljust finns det risk att den får gröna fläckar och det är giftigt. Visste du att hela potatisplantan förutom knölen är giftig? Knölen blir också giftig om den blivit grön. Illamående och magont är två symptom som kan inträffa om du äter potatis som angripits av gröna fläckar. Därför skall detta undvikas.

Potatis. Finns i så många färger och former och smaker, tjohooo vilken tur att den finns!

11 december, 2020

Vad växer i köksträdgården nu?

Vintern har kopplat greppet om hela landet. Det har blivit tyst och mörkt och trädgården har tyckts gått in i en dvala som sig bör såhär års.

Snön har kanske gömt trädgården under ett vitt täcke där du bor men hos mig så kan jag se köksträdgården och förmodligen kommer det att vara så hela vintern. Då är det extra roligt att kunna gå ut och hitta något att skörda, något som det faktiskt finns liv i.

I våras sådde jag mycket kål i växthuset och planterade ut. Sedan har jag skördat kål hela sommaren och hösten men även nu på vintern. För när man låter kålens stam stå kvar så fortsätter kålen att växa till sig så länge det är plusgrader.

Så nu kan jag fortfarande gå ut och skörda min kål som växter till sig på senhösten.

Rädisor sådde jag i pallkragarna i oktober. Dessa rädisor lät jag sedan växa till sig under en fiberduk som skyddade mot tillfällig nattfrost. Rädisor är inte speciellt känsliga för kylan. Därför har det gått att ha dessa kvar i pallkragarna även när det frusit. Det växer inte mer men blir inte skadade av kylan. Så därför kan jag fortfarande gå ut i köksträdgården och hämta primörer. Det är en lyx nu i december månad.

Mangold och asiatisk kål är 2 bladfavoriter. Dessa har jag också sått i oktober direkt i pallkragen och gömt under en fiberduk. Så snart det blir minusgrader lägger sig bladen och ser trista ut. Men så fort det blir plusgrader igen reser sig bladen och blir krispiga och härliga att plocka in och ha i en sallad. Mer bladgrönt har jag i växthuset. Med hjälp av en fläkt kan jag absolut vara självförsörjande 10 av 12 månader på ett år. Jag skulle kunna vara det året om, men jag anser att det kostar mer i uppvärmning än vad det smakar. Men jag njuter några veckor till av egenodlat innan jag gissar på att vintern tar ett järngrepp om min trädgård. Och under den tiden så börjar jag att fröså istället. Inte mycket kan stoppa mitt behöv av att se saker växa. I love it!

13 oktober, 2020

Höstskörda

Den höga härliga luften kommer djupt ner i lungorna och det känns som de ska sprängas när jag tar ett djupt andetag. Jag håller andan för jag vill inte gå miste om en enda sekund av detta tillfälle. Vill stoppa tiden när jag står här på trädgårdsgången. Jag tittar ut över en knökfull köksträdgård med massor av dignande grönsaker. Den ljusgröna primära färgen har övergått till en mattare mörkgrön ton. Hösten är här och det är tydligt. Frostnätterna har gjort sig påminda och jag inser att jag behöver skörda det sista innan kylan fördärvar bönor, sallad och majs.

Jag låter kålen stå kvar, grönkål och rödkål. Blomkålen kan sitta kvar lite till och den skördar jag efter hand när jag behöver. Svartkålen likaså. Det är riktigt roligt att kunna gå ut i december månad och skörda i köksträdgården, då vill jag absolut ha kvar lite som jag kan plocka in.

I Växthuset har jag skördat alla tomater, både gröna och röda. Hela plantorna är nedklippta. Likaså med paprikorna. Jag är i ärlighetens namn trött på att det slokar och vissnar ner, därför ligger jag steget före och klipper och kastar ut innan det händer.

Att få till goda sallader nu är inte svårt. Bönor älskar jag och det kan jag plocka massor av varje dag nu. Slutskörden gäller det att njuta av ordentligt. Kokta rödbetor med bönor, getost, svartpeppar, flingsalt och honung är ljuvligt.

Likaså med tomater och mozzarella. Det får sommarens smaker att stanna kvar även in i oktober. Att ringla balsamicodressing och basilika över. Det är smaker som är som balsam för själen.

Visst är det till viss del slutskördat nu, men det är fortfarande mycket som står kvar och faktiskt en hel del som jag sådde för några veckor sedan som är på gång.Som min asiatiska kål till exempel. Så än vill jag inte kalla det slutskördat i köksträdgården. Mycket kål och purjolökar är kvar och jag har faktiskt sått en del spenat och asiatisk kål som jag hoppas kunna hinna skörda som bladgrönsaker om den tidiga vintern låter dröja och är mild.

15 september, 2020

Så om i köksträdgården – höstså.

Nu röjer jag i min köksträdgård, skördar massor av det jag har skördat mycket av innan. Bönor, rödbetor, majs, fänkål och sallat. Det är en ljuvlig tid nu som vi går tillmötes tycker jag. Men att bara skörda innebär att mycket odlingsyta nu står tomma. Det är bara dumt och onödigt, för än finns det tid och utrymme för att hinna odla fram mer innan det blir för kallt. Odlar man dessutom som jag gör i upphöjda odlingsbäddar så är det fortsatt bra odlingsklimat även om det skulle komma mycket regn senare i höst.

Jag har fem måsten, som jag med lyckat resultat år efter år, odlar så här års i köksträdgården. Samma saker går alldeles utmärkt att odla i sålådan långt in på vintern inuti växthuset. Detta återkommer jag till om några veckor. Nu är det fokus på att få igång sådden utomhus.

Jag passar också på att jordförbättra litegrann nu innan jag sår, då jorden förmodligen är ganska mager och utmärglad. En halv säck planteringsjord på ytan i var sålåda och så lägger jag frön på den nya jorden. Glöm inte vattna jorden innan sådden!

Dessa 5 favoriter tycker jag att du också skall ge dig på att odla nu:

Rucola – också kallad senapssallad. Denna smakrika, snabbväxande sallad som förhöjer den enklaste måltid med sin kryddighet och krispighet.
Spenat – frosttålig att ha ute under hela hösten, klarar alltså nattfrost. Bladen hänger när det är minusgrader, men så snart dagstemperaturen överstiger 0 grader reser den sig och tillväxten kommer igång.
Vintersallat – Vanligt förekommande blad bland salladspåsarna som man köper i butik. Lättodlad, krispig och god.
Rädisor – Snabbväxande sommarfavorit som på några veckor kan ge fantastik skörd av små, kaxiga rädisor i primörform. Dessutom blir de mer smakrika när det är kallare temperaturer nu på sensommar och höst.
Sibirisk Bladraps – Kanske tror du att detta är en nykomling, men ack nej, tvärtom! Den har odlats i flera hundra år. Du kan använda den färsk, eller laga till som grönkål och går alldeles utmärkt att frysa in.

Du kommer säkert att bli positivt överraskad över odlingsresultatet för alla dessa växter. Bor du på kyligare ställen än jag så kan du täcka sådden med en fiberduk, det gör stor skillnad för odlingsklimatet kring plantorna. Att odla om hösten när det är varma dagar och fuktiga nätter är det optimala, glöm inte det kommande veckor.

4 september, 2020

Hur lyckas man med sina tomater?

Detta inlägg borde jag inte skriva, det inser jag redan. För jag har aldrig lyckats helt perfekt med mina tomater. Varje år lyckas jag till 90%, aldrig helt 100%. Jag kan absolut säga att jag är växthusexpert. Att jag är en jäkel på trädgård och odling. Därför kommer jag inte ge mig innan jag även kan titulera mig som tomatproffs. Men vägen dit är krokig för mig.

Jag vet hur jag skall göra i praktiken men ändå blir det inte som jag tänkt. Jag får alltid pistillröta på några av mina tomater. Det är en svart fläck som gör att tomaten ruttnar från undersidan.

Pistillröta beror på att man har vattnat ojämnt och att växterna har fått kalciumbrist. Kalciumbristen visar sig omedelbart på växterna, därför är det inte så lätt att justera detta i efterhand. Det gäller att man är med från början. Med att vara med från början menar jag att man får ha en gödning som innehåller mycket av kalcium. Kalcium gör att växten kan transportera näring från rot till topp.

Jag började göda för sent, jag inser det, pistillröta kan man få om det är för fuktig luft eller ojämn bevattning. Jag kunde häva angreppen på mina tomater genom att tillföra aska som jag tog från kaminen. En deciliter per planta, en gång i månaden. Det har gjort att jag inte har fått fler nya tomater med röta.

Nu toppar jag mina tomater. Det är för att kraften inte skall göra att plantan växer på höjden och kraften går åt till det, utan nu vill jag att kraften skall gå till att alla tomaterna skall hinna bli stora och mogna innan säsongen är över.

Jag sparar även frön nu på de sorter som har blivit årets favoriter. Jag pillar ut några frön av var sort och lägger i en servett som jag viker ihop och förvarar i skafferiet på en torr och mörk plats. Det kommer bli fina plantor till nästa år.

Att kunna plocka sina solvarma tomater och servera till kvällens middag är lyxigt. Mitt favoritsätt att äta tomater är i skivor med mozzarella, hackad basilika, samt lite balsamicodressing och flingsalt på toppen.