
När jag som 14 åring började praktisera i blomsteraffären i min by drömde jag om att få stå bakom kassan framför snittblomskylen och expediera kunder med vackra, färgsprakande och stilrena buketter. Snittblommor var det lyxigaste du kunde unna dig och något jag inte var uppvuxen med i överflöd precis. Mamma odlade lite ringblommor och aster på somrarna i ett undangömt hörn i köksträdgårdslandet men övriga tider på året fanns det inte buketter med snittblommor i mitt barndomshem.
Att odla blommor är enklare än att odla grönsaker tycker jag. Färre skadedjur och större grobarhet och tillväxt. Jag frösår nästan alla mina blommor i växthuset tidigt på våren för att senare planterar ut dem i köksträdgården. Där får de växa sig stora. Förutom sommarblommor som lejongap, rosenskära och zinnior frösår jag även många perenna blommor som brudslöja, solhattar och akleja.


Så här sår jag blommor:
- Såjord i ett tråg
- Vattna jorden
- Strö ut fröna på den fuktade jorden
- Ett tunt lager med jord ovanpå
- Ställ ljust och håll fuktigt
- Plantera om i större krukor när plantorna går att hantera och senare ut på sin slutgiltiga växtplats
För några år sedan kunde jag inte tänka mig att ge bort en bukett med blommor plockade i min egen trädgård. Det kändes inte tillräckligt fint och exklusivt. Nu har jag ändrat mig helt och tänker att det tvärtom är bland det finaste jag både kan ge och få. Blommorna är odlade med kärlek, utan att skada miljön med långa transporter över halva värden och dessutom ger jag bort min tid och offrar något jag annars skulle haft och njutit av själv. Att ge det till någon annan är väl exklusivt om något!



Mycket mer skulle jag kunna säga om att odla egna snittblommor och bli sin egen blomsterleverantör. Från maj månad med penséer och tulpaner till oktober med solhattar och luktärter behöver jag inte köpa en blomma men har ändå en ny bukett var vecka. Nu är det till exempel pionernas tid och att kunna göra buketter med pioner, löjtnantshjärtan och daggkåpor är bland det vackraste och mest lyxiga jag vet.